torsdag 3 januari 2013

Vi fortsätter att vänta

Sedan vi kom ner igår så har vi fått reda på att viruset i ryggmärgen forsätter stiga men att viruset i blodet ligger på en stabil nivå (relativt låg). Läkarnas förklaring hittills är att det är virusinfekterade celler som faller sönder och då stiger virusetnivåerna under en tid för att sedan sjunka. Denna förklaring bygger på att det såg ut så i blodet, först steg virusnivåerna och sedan började de sjunka. Nu är det beställt en ny PET-scan (läs mer om PET-kamera här) för att se hur tumörbildningen i kroppen har påverkats sedan maken fick celler från sin mamma. Om läkarnas teorier stämmer borde alla tumörer i kroppen vara mindre eller borta...

I förmiddag var det en neurolog (läkare utbildad för att diagnostisera, behandla och hantera patienter med neurologiska sjukdomar) här och pratade med maken. Jag satt i bilen och var med på telefon. Han gjorde lite enklare undersökningar och kom fram till att makens högersida är svagare än vänstersidan, vilket vi redan visste. Men han tyckte också att pupillerna reagerade olika och ville beställa en mer noggrann undersökning av synnerven. Svårigheterna med att svälja och att maken sätter i halsen när han äter kan vara kopplat till svullnaden i hjärnan. Något med att gomseglet (mjuka gommen) dra snett...? Maken ska även få träffa en abetsterapeut som ska göra lite minnes- och funktionstester för att se hur påverkade han är av svullnaden i hjärnan. Närminnet är just nu inte det bästa...

Så nu väntar vi alltås på
  • Öron-näsa-hals läkare
  • PET-scan
  • Arbetsterapeut
  • Någon undersökning av synnervern
  • MR-svar (hur tumörerna i ryggmärgen ser ut)

  • Vi hoppas att det mesta hinner göra idag och imorgon och att maken blir utskriven imorgon och sedan kan åka ner någon dag nästa vecka för att göra de resterade undersökningarna. Behandlingen består just nu enbart av kortison som ska börja trappas ned.